Barnfattigdom

Barnfattigdom är inte ett oundvikligt problem i samhället. Genom politisk styrning kan vi se till att dom som har mycket pengar får dela med sig till dom som har lite.

Bekämpandet av barnfattigdom

Det finns fattigdom i rika länder och rikedom i fattiga. Sverige är ett rikt land men även här finns det barnfattigdom. Enligt siffror från Rädda Barnen levde cirka 186 000 barn i fattigdom i Sverige 2016, vilket är 9,3 procent av alla barn i Sverige.

Den ekonomiska utsattheten varierar mellan olika grupper och är större hos barn till ensamstående och barn med utländsk bakgrund. Skillnaderna är också stora mellan olika kommuner och olika områden i storstäderna. I exempelvis Stockholm är andelen barn som lever i barnfattigdom lägst på Kungsholmen (2,8 procent) och högst i Rinkeby-Kista (24,8 procent).

RBUF menar att det är statens ansvar att bekämpa barnfattigdom i Sverige. Staten kan minska barnfattigdomen genom att omfördela resurser mellan rika och fattiga och genom att se till att alla barn i Sverige får en likvärdig utbildning. Kommuner måste erbjuda kostnadsfri förskola på obekväm arbetstid, alltså tider under dagen som inte är 08:00-17:00. Kommuner ska även erbjuda avgiftsfria fritidsaktiviteter för barn. Vidare menar RBUF att handläggare som beslutar om en familj ska få försörjningsstöd eller inte måste ha ett barnrättsperspektiv.

Barn i hemlöshet

2017 var minst 5 390 barn i 25 av Sveriges största kommuner hemlösa enligt socialstyrelsens definition. Sverige har skrivit under barnkonventionen, därmed är Sverige som konventionsstat ansvarig för att barn har en bostad.

RBUF vill att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda kommunala hyresrätter till familjer i hemlöshet. Vi tror på Bostad Först-modellen, vi menar alltså att hemlösa barnfamiljer omedelbart ska erbjudas en bostad, utan att krav ställs på familjen. Dessutom menar RBUF att det inte ska vara tillåtet att vräka, alltså tvinga ut, barn från sina hem.

Trångboddhet

Enligt Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport 2017 var 11 procent av utrikesfödda trångbodda i Sverige, för inrikesfödda var samma siffra 1,8 procent. Trångboddhet ökar risken för dålig luftkvalitet och andra inomhusmiljöproblem och därmed också hälsoproblem kopplade till detta.

Enligt Barnkonventionen har barn rätt till bästa möjliga hälsa. Rätt till en god hälsa ska inte påverkas av hur stor bostad familjen har råd med. Politiker och regeringen kan minska trångboddheten genom att bygga fler bostäder samt på olika sätt reglera bostadsmarknaden så att även dom med mindre pengar har råd med en bra bostad.

Bekämpandet av segregation*

Att människor med liknande ekonomisk status, kulturell bakgrund och språk bor i samma områden är i sig inget problem, men när människor inte möts över dessa gränser skapas ett “vi” och ett “dom”. Folks fördomar förstärks. Utanförskap och frustration skapas när människor växer upp med olika förutsättningar, när tillgången till och kvaliteten på vård, utbildning och bostäder varierar. Frustration och utanförskap drabbar dom som får nackdelar av uppdelningen. Det kan innebära att det blir svårare att göra sin röst hörd och att delta i demokratin och tillgodogöra sig sina rättigheter på samma villkor.

Bostadssegregationen i Sverige ökar. Vi vill att bostadssegregationen motverkas genom blandade boendeformer och prisklasser. När nya bostäder byggs ska dom placeras strategiskt och valen av boendeformer, hustyper och lägenhetsstorlekar ska göras utifrån strategin att motverka bostadssegregationen. Dessutom vill vi att kommuner ska erbjuda mötesplatser som är tillgängliga för alla barn. Att erbjuda omgivningar där människor kan umgås, som till exempel parker och grönområden, är ett bra sätt att öka den sociala sammanhållningen. Människor väljer bostad utifrån hur mycket pengar man har. Ett enkelt sätt att minska bostadssegregationen är därför att fördela pengar jämnare mellan människor.

För att kunna lösa ett problem måste man först beskriva det. Sverige behöver införa “jämlikhetsdata” för att förstå och mäta segregation. Det handlar om att ta fram och använda statistik som belyser jämlikhet eller bristen på jämlikhet mellan grupper. Data kan exempelvis baseras på egenskaper såsom kön, etnicitet, religion eller ålder.

Avgiftsfria id-handlingar för barn

RBUF menar att alla barn har rätt att röra sig över nationsgränser men för att göra det krävs en id-handling. För familjer med flera barn blir kostnaden för id-handlingar stor. Vissa barns rörlighet begränsas alltså för att familjen har lite pengar. RBUF menar därför att id-handlingar ska vara avgiftsfria för barn.

Avgiftsfri kollektivtrafik för barn

Alla barn ska ha samma möjligheter att åka kollektivtrafik. Barn måste till exempel kunna ta sig till skolan, fotbollsträningen eller vänner. I många städer är kollektivtrafiken billigare för barn, men RBUF anser att den ska vara avgiftsfri då priset ändå är ett hinder för många barn.