Hälsa och sjukvård

RBUF menar att alla barn har rätt till kostnadsfri vård och bästa möjliga hälsa. Barnkonventionens 24:e artikel säger att det är staternas ansvar att se till att inget barn går utan tillgång till hälso- och sjukvård. RBUF ser dock att det är många barn som inte får denna rättighet tillgodosedd i Sverige.

Avgiftsfria mensskydd, preventivmedel, provtagning för könssjukdomar, glasögon och tandvård åt alla barn.

Mensskydd: Mens tillhör många barns vardag och att köpa mensskydd som bindor eller tamponger är dyrt. En förpackning med 16 tamponger kostar 29,50 kronor och om du under ett år köper exempelvis 15 förpackningar, kommer det kosta ungefär 440 kronor. En förpackning med 24 stycken bindor kostar 39 kronor och tio förpackningar på ett år blir 390 kronor. Om du köper både bindor och tamponger blir en årskonsumtion väldigt dyr för många barn. RBUF tycker att alla barn under 18 år ska få mensskydd avgiftsfritt eftersom mens inte är något man kan välja att ha.

Preventivmedel*: P-piller, kondomer, p-stav eller liknande preventivmedel ska alltid vara avgiftsfritt och lättillgängligt för barn och unga under 25 år.

Provtagning för könssjukdomar: Det ska finnas lättillgängliga och kostnadsfria ungdomsmottagningar eller liknande platser där barn och unga kan testa sig för alla könssjukdomar.

Glasögon: Alla barn som behöver ska få glasögon och linser avgiftsfritt. Att ha en synnedsättning är inte ett val. Kostnaden för synhjälpmedel gör att barn i en familj med mindre pengar riskerar att inte få dom glasögon eller linser som dom behöver. Därför ska glasögon och linser alltid vara avgiftsfri för barn.

Tandvård: Tillgång till tandvård ska inte heller vara beroende av hur mycket pengar barnet har, utan ska alltid vara avgiftsfri. Även för barn som är EU-migranter.

Könsbekräftande vård* för barn

Alla barn äger rätten till sin egen kropp. Därför måste alla transpersoner som är i behov av könsbekräftande vård* erbjudas det, alltså erbjudas vård som gör att personers kroppar speglar deras könstillhörighet. Denna vård ska vara statligt finansierad och följa riktlinjerna i Socialstyrelsens kunskapsstöd ”God vård vid könsdysfori”.

Idag behöver man vara 18 år för att få operera underlivet, vilket RBUF tycker är problematiskt. Könsbekräftande vård kan vara en förutsättning för att må bra eller till och med livsavgörande och rätten till sin egna kropp får inte vara villkorad efter ålder. Däremot behöver kroppen vara tillräckligt utvecklad ur ett medicinskt perspektiv så att operationen eller hormonbehandlingen är säker och därför behöver det beslutet tas av läkare tillsammans med personen som ska ha vården. Dessutom behöver vårdplaner innehålla datum för alla steg i behandlingen.

Den könsbekräftandevården för barn ska i första hand ses som medicinsk, inte psykiatrisk. Sverige har skrivit under barnkonventionen och därmed erkänt alla barns rätt att ha god hälsa och tillgång till sjukvård och rehabilitering, vilket även gäller papperslösa barn och barn som är EU-migranter. Kravet på att ha ett uppehållstillstånd innan könsbekräftande vård utförs måste slopas.

Vård av barn med psykisk ohälsa

Trots att psykisk ohälsa är extremt vanligt bland unga, pratas det mycket lite om ämnet och frågan är ofta mycket tabubelagt*. BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin) och ungdomsmottagningar måste få ökade resurser för att kunna ta emot fler barn.  Idag kan det exempelvis ta flera veckor för barn att få tillgång till en kurator. Kommuner måste ge mer resurser till skolhälsovården så att alla skolor har sjukpersonal och kuratorer på skolan mer än en gång i veckan. Skolans lärare ska också utbildas inom ungas psykiska ohälsa. RBUF vill att det ska finnas lagkrav på att varje skola ska vara kopplad till en psykologisk ungdomsmottagning och att barn enligt lag ska ha rätt att träffa någon att prata med inom två veckor från att dom sökt vård.

Låt barn kvalitetssäkra vården för barn

Vi vill att regeringen skapar ett barnråd under Socialdepartementet som ska säkerställa att det finns ett barnperspektiv i vården. På så vis kan vi garantera kvaliteten på vård för barn genom att låta barns egna röster höras i beslut som handlar om dom, både som individer och som en grupp. Som individer ser vi att barn är experter på sig själva och har rätt till självbestämmande, vilket också stöds i barnkonventionens artikel 12 om barns rätt att bestämma om saker som rör barn. Barnrådet ska bestå av barn och unga som speglar samhället i stort. Vi vill se att representanter från relevanta idéburna organisationer i det unga civilsamhället* är representerade i barnrådet. Relevanta ungdomsorganisationer är exempelvis dom som samlar barn och unga utifrån funktionsvariationer. Det ska även göras en barnkonsekvensanalys* av hur arbetet är upplagt, tillsammans med en analys över hur mycket inflytande och verklig makt som faktiskt ges till målgruppen.