RBUF har en maximalistisk syn på demokrati, alltså att målet är så mycket gemensam och så jämlikt fördelad makt som möjligt. Detta betyder att vi inte nöjer oss med bara demokratiska val utan kräver dessutom att flera andra områden i samhället ska vara demokratiska. Politiken, ekonomin och det sociala måste vara demokratiskt. Det innefattar en jämnare resursfördelning utan strukturella maktordningar* och förtryckta samhällsgrupper. Vi vill se ett demokratiskt samhälle där alla känner sig trygga, delaktiga och har möjlighet att påverka.
Vi vill se en gradvis sänkning av rösträttsåldern över en lång period med 16 år som första steg. RBUF menar att det är problematiskt att sätta en åldersgräns på demokratiskt deltagande. Kompetens sitter inte i ålder. Dagens 16-åringar är mer välinformerade kring världen, samhället och politik än vad tidigare generationer haft möjlighet att vara. För att kunna ta ansvar i samhället måste medborgare ges både rättigheter och skyldigheter. Vi tror också att vuxna makthavare skulle lyssna mer på barn om dom hade rösträtt. Till exempel skulle skolpolitiken bli mer intresserad av att höra elevernas krav. Forskning visar att en sänkning av rösträttsåldern skulle leda till en mer framtidsfokuserad debatt vilket är ett måste i en värld med allt snabbare förändringar. Om sänkningen genomfördes skulle medelåldern för förstagångsväljare vara 18 år istället för 20 år som idag.
Europaparlamentet har redan uttryckt sitt stöd för en sänkning av rösträtten i europaparlamentsvalet till 16 år. I Sverige har demokratiutredningen föreslagit att ge 16-åringar möjlighet att rösta i kommunvalet, vilket RBUF tycker är bra men vi ser inte någon anledning till att begränsa utvidgandet av demokratin till bara ett val. Vi kräver att Sverige gör som många andra länder redan gjort och sänker rösträttsåldern till 16 år.
RBUF anser att alla kommuner borde erbjuda dom som bor i kommunen möjlighet att lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige*. Alltså att medborgare ska få komma med förslag på hur kommunen kan bli bättre och att dom som styr kommunen ska läsa och svara på förslagen. Medborgarförslag utan åldersgräns är ett sätt att ge barn och unga inflytande och uppmuntrar till deltagande i demokratin. RBUF kräver att kommunallagen ändras så att kommuner men också landsting är skyldiga att erbjuda alla invånare, oavsett ålder, möjlighet att lämna medborgarförslag.
Idag är det förbjudet att sprida nazism och rashat offentligt enligt lagen om hets mot folkgrupp. Normalstraffet är fängelse. Tyvärr agerar polisen och övriga rättsväsendet sällan utifrån den här lagen. Till exempel brukar nazistiska organisationer få tillstånd att demonstrera för nazism trots att det strider mot lagen om hets mot folkgrupp.
RBUF menar att regeringen måste tvinga polisen och övriga rättsväsendet att börja prioritera arbetet med hatbrott. Något som regeringen kan göra genom budget och regleringsbrev. Vidare menar RBUF att staten inte borde ge ekonomiskt stöd till nazistiska och rasistiska organisationer. Våra gator och torg måste vara fria från nazism och rasism.
Barnstrejk eller elevstrejk är ett sätt för barn att kräva förändring. Oftast när man pratar om strejk brukar det handla om vuxna arbetare som strejkar för att få bättre arbetsvillkor, till exempel bättre säkerhet eller högre lön. Arbetstagaren kan använda strejk som en sista utväg när ingenting annat fungerar.
RBUF är positiva till att barn organiserar sig för att få mer makt även om vi ser att långa strejker ofta drabbar barnen hårt eftersom att det är svårt att upprätthålla samma kvalité på utbildningen under en strejk. Samtidigt visar historien att längre elevstrejker faktiskt har lyckats. Gemensamt för dom flesta lyckade strejker är att eleverna har valt representanter (elevrådet, elevkåren eller en strejkkommitté) som sköter förhandlingarna och att man har haft vuxna allierade*, framförallt lärare och föräldrar som stöttat strejken. RBUF stöttar barns rätt att strejka från skolan. Vi tycker också att vuxna enklare borde kunna strejka i solidaritet med barn eller i barnets ställe.
För att barn ska kunna ha möjlighet att utnyttja sina rättigheter så måste de först känna till sina rättigheter. Idag ser vi att många barn har dålig koll på sina egna rättigheter och många har inte ens hört talas om Barnkonventionen. Artikel 42 i barnkonventionen säger att “Konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn.” Rädda Barnens Ungdomsförbund anser att det bör vara obligatoriskt att lära barn om Barnkonventionen och deras rättigheter i tidig ålder och även att Barnkonventionen ska finnas lätt tillgänglig för alla barn, en lösning är att sätta upp en förenklad version av Barnkonventionen i varje klassrum.