Skola

Utbildning är en stor del av barns liv och framförallt deras uppväxt. RBUF lägger därför stor vikt på kvalitetssäkring av utbildning och skolgång. Alla barn har rätt till likvärdig utbildning. Alla barn har rätt till en framtid.

Alla barns rätt att gå i skolan

RBUF menar att alla barn som bor i Sverige har rätt till utbildning. Sverige har ratificerat* barnkonventionen. Detta innebär att staten är skyldig att erbjuda kostnadsfri grundutbildning till alla barn inom statens gränser.

I Sverige finns det en lag som säger att alla barn med svenskt medborgarskap måste gå i skolan fram till gymnasiet, därefter får barnet själv välja om den vill fortsätta sin utbildning.

Papperslösa* barn har rätt till skolgång i Sverige, barn som är EU-migranter* har däremot inte rätt till utbildning. Om ett barn som är EU-migrant har stannat i Sverige längre än 3 månader räknas barnet som ett papperslöst barn och har då rätt att gå i skolan. Det är dock svårt för många barn att bevisa att dom har befunnit sig i Sverige längre än 3 månader. Många barn i Sverige inte går i skolan alls.

RBUF menar att alla barn som bor sig i Sverige har rätt till utbildning. Reglerna gällande EU-migranters skolgång måste ändras och beviskraven tas bort.

Normkritisk skola

En normkritisk skola är en skola som aktivt uppmärksammar samhällets normer och jobbar med att ifrågasätta dom. En norm kan beskrivas som en osynlig regel som alla vet om men som få kan sätta ord på. Följer du normen blir du belönad men bryter du mot den kan du bli bestraffad. Det är därför mycket viktigt att skolan aktivt jobbar för att alla barn ska vara lika värda och bli lika lyssnade på, oavsett om dom bryter mot normer eller inte.

Konkreta exempel på en normkritisk skola kan vara att skolan har könsneutrala omklädningsrum och toaletter, att skolan erbjuder en icke-heteronormativ sexualundervisning* och att skolan aktivt förhindrar vinklat historieberättande. Vinklat historieberättande i skolan kan handla om att undervisningen och läroböcker bara lyfter fram normativa personer. Exempelvis brukar kvinnor och personer som inte är vita glömmas bort i historieskrivningen. Det kan också handla om att endast prata om kolonialism ur ett Europeiskt perspektiv eller undvika att lära ut att även Sverige har haft kolonier och deltagit i slavhandel. Vidare vill RBUF att likabehandling och icke-diskriminering ska genomsyra hela skolgången.

Barns rätt till utbildning av hög kvalité

Alla barn har rätt till utbildning. Det är viktigt att skolan tar hänsyn till varje elevs individuella behov eftersom att det är skolplikt i Sverige. Alla barn måste gå i skolan upp till nian och barn därför inte något annat val än att plugga. Det kan handla om allt från att elever som har svårt att skriva för hand under prov får skriva på dator istället till att det erbjuds frukost i skolan. Undervisningen bör även använda sig av nya inlärningsmetoder, gärna metoder som barn är vana att arbeta med. Till exempel att använda mobil- eller datorspel på lektionerna.

Minska stress och utbrändhet i skolan

Enligt barnkonventionens artikel 31 har alla barn rätt till lek, vila och fritid. Eftersom stress orsakad av skolarbete är ett stort problem bland många barn är det viktigt att skolan inte tar tid från barnens fritid genom betygshets eller mycket läxor. Läromålen ska nås på skoltid med lärarnas hjälp. RBUF är emot att lärare ger läxor som det inte finns tid för att göra i skolan utan som måste göras hemma. Läxor ökar klassklyftor* eftersom att barn lyckas olika bra beroende på om dom har tillgång till läxhjälp hemma eller inte. För att minska den psykiska ohälsan kopplad till skolan måste alla skolor erbjuda kuratorer och skolsköterskor och skolan måste se till att alla elever känner till sina rättigheter.

Elevmakt

I Skollagen och i Barnkonventionens artikel 12 står att varje barn har påver rätt att påverka frågor som rör barnet. Eftersom barn går i skolan varje dag och är den största gruppen människor på skolor om borde det vara självklart med en stark elevmakt. RBUF verkar för att varje skola ska ha ett välfungerande elevråd som skolledningen lyssnar på.

Inflytandetrappan

Bilden visar olika nivåer av inflytande och kallas för inflytandetrappan. Längst ner ges personen i fråga information. Ett steg upp i trappan inkluderas personen genom kunskapsinhämtning (exempelvis via en enkät). Ytterligare ett steg upp i trappan konsulteras personen, alltså frågas och får vara med och tycka till. Näst högst upp är personen medverkande i beslutet och allra högst upp är personen med och bestämmer. Många elever har inte mer inflytande än första eller andra steget i trappan, vilket är något RBUF vill ändra på.

Skolan ska uppmuntra rättighetsutövande

RBUF anser att alla elever ska garanteras giltig frånvaro för att delta i demokratifrämjande aktiviteter, exempelvis demonstrationer och möten med politiker eller elevorganisationer. Kravet handlar om att barn måste kunna medverka både i samtalsdemokrati* och deltagardemokrati*. Om fri- och rättigheter ska vara värda något behöver dom kunna utnyttjas.

Gör skolan statlig

Det finns tre typer av skolor i Sverige kommunala skolor, friskolor och privata skolor. Den kommunala skolan ägs, finansieras och drivs av kommunen. Exempelvis styrs Omegaskolan i Nyköping av Nyköpings kommun och Mariaskolan i Stockholm styrs av Stockholms kommun. Man brukar säga att kommunen har huvudmannaskapet för utförandet av skolväsendet vilket innebär att kommunen är ansvarig för att bland annat besluta om antalet skolplatser per skola och sköta administrationen av skolan. Kommunen bär också det största ansvaret för att finansiera skolor. Majoriteten av pengarna som varje skola får kommer från den kommunala skatten.

Trots att Sveriges skola styrs i kommunen sker regleringen på statlig nivå. Skolverket tillhör den centrala nivån och formar kvalitétskrav, läroplaner och kursplaner i skolan som gäller i hela landet. Kommunen har alltså huvudmannaskapet över skolan och ansvarar för finansiering av skolan men det är staten som reglerar skolan.

Alla skolor måste lära ut samma innehåll och hålla samma kvalité. Men eftersom olika kommuner har olika mycket pengar och resurser kan kvaliteten skilja sig mellan skolor i olika kommuner. Det här ökar ojämlikheten mellan barn eftersom dom får olika bra utbildning beroende på var dom bor. För att minska ojämlikhet och segregation vill RBUF att det är staten som ska vara ansvarig för allt som har med skolan att göra, inte kommunen.  Då skulle skolorna få lika mycket pengar och resurser oavsett vilken kommun dom ligger i.

Avgiftsfri skola

I skollagen står det att skolor har rätt att kräva en “ringa” summa av eleven för aktiviteter. Exakt hur mycket en ringa summa är står inte i lagen, men det står att skolan i övrigt ska vara avgiftsfri. RBUF menar att allt som har med skolan att göra måste vara avgiftsfritt för att främja jämlikhet mellan elever. Exempel på skolmaterial som kan kosta pengar är pennor, skrivböcker, miniräknare, gympakläder. När det är dags för utflykt kan utgiften för matsäck, bussbiljett eller entreavgift bli stor för en del familjer.

Även om skolor ofta kan erbjuda vissa saker som nämndes ovan för barn som har det sämre ställt ekonomiskt finns det ett stort tabu* kring pengar och många elever vågar därför inte ta upp det med lärarna.

Under gymnasietiden blir utgifterna ofta större. Den som läser matte på gymnasiet måste vara beredd att lägga ut över 1000 kronor på en grafritande miniräknare. Till friluftsdagar förväntas elever ibland ta med tält, sovsäck och liggunderlag hemifrån. Utgifter kan också uppstå om olika lektioner är placerade i olika delar av staden, till exempel skolor utan idrottshall brukar ofta förvänta sig att eleverna ska kunna ta sig till en annan plats för att ha idrottslektion. I vissa kommuner tvingas eleverna på gymnasiet själva betala för lunchen. RBUF menar att skolan måste vara helt avgiftsfri, inga dolda avgifter ska tillåtas enligt lag. Alla elever på samtliga av Sveriges gymnasieskolor ska ha rätt till avgiftsfri skollunch.

Slutligen menar RBUF att även förskolan ska vara avgiftsfri i samtliga kommuner. Dom avgifter som idag finns ska tas bort.