Icke-diskriminering

Svensk diskrimineringslagstiftning ska skapa lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Enligt artikel två i Barnkonventionen ska staterna se till att inget barn diskrimineras. Trots det vet vi att barn blir diskriminerade varje dag. Sveriges diskrimineringslagstiftning behöver därför stärkas och utökas.

Åldersdiskriminering*

Barn och ungas åsikter blir inte tagna på allvar. Vuxna ges fördelar i samhället på barns och ungas bekostnad. Det kallas för åldersmaktsordning. Det är en maktordning precis som alla andra maktordningar men den viktiga skillnaden är att åldersmaktsordningen är mer allmänt accepterad. Unga förväntas finna sig i att vänta på makten tills dom blir äldre.

I den nuvarande lagstiftningen är ålder en grund för diskriminering men det finns fler undantag från åldersdiskrimineringsförbudet än någon annan diskrimineringsgrund. Generellt anses det vara okej att särbehandla utifrån ålder. Detta beror på att statens rätt att reglera arbetsmarknaden för att uppnå vissa arbetsmarknadspolitiska syften kan anses viktigare än frihet från diskriminering. Särbehandlingen på grund av ålder måste dock alltid ha ett ”berättigat syfte” men vad som ska förstås som ett “berättigat syfte” är inte definierat.

RBUF menar att alla undantag från diskrimineringsförbudet urvattnar lagstiftningsskyddet.  Icke-diskriminering ska alltid väga tyngre än statens arbetsmarknadspolitiska syften och att  vad som är ett “berättigat syfte” måste förtydligas i lagen.

RBUF är bekymrade över att det i lagen uttrycks att äldre är mer skyddsvärda än andra. Vi vägrar ställa grupperna unga och äldre mot varandra då båda drabbas av åldersdiskriminering.

Ungas plats på arbetsmarknaden säkerställs ofta genom negativ särbehandling som exempelvis sänkta ingångslöner och lönetrappor utifrån ålder, vilket vi menar är en dålig politik som endast accepteras på grund av vuxennormen*.

Inför socioekonomisk status som diskrimineringsgrund

Inget barn ska bli behandlad sämre för att deras familj har lite pengar. RBUF menar att Sverige behöver göra socioekonomisk status till en diskrimineringsgrund. Vi menar att definitionen av den socioekonomiska diskrimineringsgrund ska vara assymetrisk så att den endast skyddar personer med ofördelaktig socioekonomisk status.  Socioekonomisk status beror på många faktorer som ekonomiska resurser, utbildning, anställning, familjebakgrund, hälsa, social klass, boende och  var en bor.

Klassamhället kan inte lagstiftas bort men införandet av socioekonomisk status som diskrimineringsgrund har visat sig vara en fungerande metod i andra länder för att minska diskriminering mot personer med mindre pengar.