Dags att uppmärksamma åldersmaktsordningen
Rädda Barnens Ungdomsförbund arbetar för att barn och unga ska tas på allvar i samhället. Men vi ser ofta exempel på när unga systematiskt nedvärderas. Unga betraktas av samhället som inkompetenta, oengagerade, okunniga och oerfarna. Den allmänna uppfattningen av ungdomar är starkt negativ, och leder till att unga tvingas möta fördomar i hemmet, i sin utbildning och på arbetsmarknaden. De som bryter mot normen – till exempel genom politisk medverkan eller egna företag – lyfts fram som duktiga trots sin ålder eller motarbetas rent av i sitt engagemang. Kommentarer i stil med ”du förstår när du blir äldre” eller ”ni ungdomar är så radikala” är vanliga så fort unga gör någonting som vanligtvis görs mest av vuxna. Att bryta mot åldersnormen – som bestämmer vad du bör göra utifrån din ålder – bestraffas. Normerna som finns kring ålder skapar åldersmaktsordningen.
Åldersmaktsordningen fungerar precis som könsmaktsordningen utifrån människors ålder. Den placerar vuxna över barn, äldre över unga. Med undantag för pensionärer, som också drabbas av åldersmaktsordningen, betraktas äldre som raka motsatsen till unga. Vuxna är kompetenta, engagerade, kunniga och erfarna. Vilken kompetens det rör sig om, engagemang inom vilket ämne, vilken kunskap och vilken slags erfarenhet verkar irrelevant när en vuxen jämförs med en ungdom.
Till skillnad från könsmaktsordningen betraktas som åldersmaktsordningen som helt legitim. Att prata om unga som störande objekt snarare än medborgare är inte att ha fördomar – det är helt normalt, det är bara att beskriva nuläget. Och på flera punkter är unga inte heller fullvärdiga medborgare. Ungdomar saknar till exempel rösträtt. Det är ett av bevisen på hur unga betraktas precis så som kvinnor, svarta och homosexuella betraktats genom tiderna.
Inom värnplikt och civilplikt behöver trakasserier som förekommer på grund av ålder inte utredas eller ens förhindras. Trakasserier som förekommer på grund av andra diskrimineringsgrunder måste på olika sätt motarbetas, men av någon anledning gäller detta inte ålder.
Inom restaurangbranschen gör kollektivavtal att unga under 20 har lägre lön än personer över 20 år. Trots högre utbildning, längre erfarenhet och större kompetens kan en 19-åring alltså få lägre lön än någon som är ett år äldre. Tänk er att liknande skrivelse fanns för kvinnor och män, och att män alltid fick högre lön. Det skulle vi reagera på och aldrig acceptera.
På en grundläggande punkt skiljer sig ålder självklart från till exempel kön och etnicitet. Ålder förändras. Men det finns två problem med att tillåta diskriminering med den anledningen. För det första ska alla människor vara lika mycket värda här och nu, vilket är anledningen till att ålder finns med som diskrimineringsgrund i den svenska lagstiftningen över huvud taget. För det andra leder det till att vuxna får representera barn och unga i olika sammanhang, och det är ologiskt. Att vara barn i dag är inte samma sak som att vara barn för 50 år sedan. Representationen är dessutom illegitim om inte barn och unga själva fått utse representanterna, vilket de sällan har.
De härskartekniker som unga ständigt utsätts för måste motarbetas. Unga förlöjligas genom fördomar, vi utestängs från information och politiska forum och osynliggörs både som fullvärdiga medborgare och människor eftersom det på många punkter är tillåtet att diskriminera oss.
Sara Thiringer
Förbundsordförande Rädda Barnens Ungdomsförbund