Hälsa och sjukvård

RBUF menar att alla barn har rätt till kostnadsfri vård och bästa möjliga hälsa. Barnkonventionens 24:e artikel säger att det är staternas ansvar att se till att inget barn går utan tillgång till hälso- och sjukvård. I Sverige organiseras detta framförallt genom landstingen. RBUF ser dock att det är många barn som inte får denna rättighet tillgodosedd i Sverige. Vi tror på tillgänglig, jämlik och vinstfri vård.

Avgiftsfria mensskydd, preventivmedel, provtagning för könssjukdomar, glasögon och tandvård åt alla barn

Mensskydd: Mens tillhör många barns vardag och att köpa mensskydd som bindor eller tamponger är dyrt. En förpackning med 16 tamponger kostar runt 29 kronor och om du under ett år köper exempelvis 15 förpackningar, kommer det att kosta ungefär 435 kronor. En förpackning med 24 stycken bindor kostar ca 39 kronor och tio förpackningar på ett år blir 390 kronor. Om du köper både bindor och tamponger blir en årskonsumtion väldigt dyr för många barn. RBUF tycker att alla barn under 18 ska få mensskydd avgiftsfritt eftersom mens inte är något man kan välja att ha.

Preventivmedel: P-piller, kondomer, p-stav eller liknande preventivmedel ska alltid vara avgiftsfritt och lättillgängligt.

Provtagning för könssjukdomar: Det ska finns lättillgängliga och kostnadsfria ungdomsmottagningar eller liknande platser där barn och unga kan testa sig för alla könssjukdomar.

Glasögon: Alla barn som behöver ska få glasögon och linser avgiftsfritt. Att ha en synnedsättning är inte ett val. Kostnaden för synhjälpmedel gör att barn i en familj med mindre pengar riskerar att inte få dom glasögon eller linser som dom behöver. Därför ska glasögon och linser alltid vara avgiftsfri för barn.

Tandvård: Tillgång till tandvård ska inte heller vara beroende av hur mycket pengar barnet har, utan ska alltid vara avgiftsfri. Detta gäller även för barn som är EU-migranter.

Könsbekräftande vård för barn

Alla barn äger rätten till sin egen kropp. Därför måste alla transpersoner som är i behov av könsbekräftande vård erbjudas det, alltså vård som gör att personers kroppar speglar deras könstillhörighet. Denna vård ska följa riktlinjerna i Socialstyrelsens kunskapsstöd “God vård vid könsdysfori”*.

Idag behöver personer vara 18 år för att få operera underlivet, vilket RBUF tycker är problematiskt. Könsbekräftande vård kan vara en förutsättning för att må bra eller till och med livsavgörande och rätten till sin egen kropp får inte vara villkorad efter ålder. Däremot behöver kroppen vara tillräckligt utvecklad ur ett medicinskt perspektiv så att operationen eller hormonbehandlingen är säker och därför behöver det beslutet tas av läkare tillsammans med personen som ska ha vården. Dessutom behöver vårdplaner innehålla datum för alla steg i behandlingen. Remisser för könsdysforiutredningar av barn i Stockholm har en ökning på 100 procent varje år sedan 2013 vilket innebär att köerna för transvården ökar enormt. RBUF menar att väntetiden för könsbekräftande vård måste följa vårdgarantin.

Den könsbekräftande vården för barn ska i första hand ses som medicinsk, inte psykiatrisk. Sverige har skrivit under barnkonventionen och därmed erkänt alla barns rätt att ha god hälsa och tillgång till sjukvård och rehabilitering, vilket även gäller papperslösa barn och barn som är EU-migranter.

Vård av barn med psykisk ohälsa

Trots att psykisk ohälsa är extremt vanligt bland unga, pratas det mycket lite om ämnet. BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin) och ungdomsmottagningar måste få ökade resurser för att kunna ta emot fler barn. Idag kan det exempelvis ta flera veckor för barn att få tillgång till en kurator. Det är inte okej. RBUF vill att barn enligt lag ska ha rätt att träffa någon att prata med inom två veckor från att dom sökt vård.

Vi ser också att skolan har både ansvar och möjlighet att stärka barn hälsa. För att minska den psykiska ohälsan bland barn måste skolor börja leva upp till skolverkets krav på elevhälsan. Alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. RBUF vill att så mycket som möjligt av denna personal ska vara placerad på skolor. Det är ohållbart att hundratals elever delar på en kurator som bara är på skolan en dag i veckan. RBUF vill att det ska finnas lagkrav på att varje skola ska vara kopplad till en psykologisk ungdomsmottagning. Slutligen vill vi också att lärare ska utbildas inom barns psykiska ohälsa.

Barn som anhöriga

Det står i lagen att personal ska informera barn och unga som är anhöriga. Enligt hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och FN:s konvention om barnets rättigheter så har barn rätt att få information, råd och stöd. Trots detta får barn inte alltid den information och det stöd som dom behöver.

Det handlar om barn som växer upp med missbruk, psykisk ohälsa, våld, allvarlig sjukdom eller dödsfall i familjen. När barn inte får information eller inte förstår det som sker kan dom oroa sig mer än vuxna eller lägga skuld på sig själva.  Det kan också påverka familjens ekonomi negativt vilket får konsekvenser för barnet. Det är vanligt att barn och unga tar på sig ett orimligt ansvar och själva tar hand om föräldrar och syskon när vuxna i familjen inte orkar. Forskning visar att det finns en hög risk för allvarliga konsekvenser när det gäller barnens hälsa, skolgång och framtida arbetsliv.

Samhället måste bli bättre på att upptäcka barn som är anhöriga. Barnen måste få det stöd som dom behöver som till exempel att få prata om sina problem eller att få hjälp med skolan. Föräldrarna måste få den hjälp och det stöd dom behöver så att deras situation inte påverkar barnet.

Låt barn kvalitetssäkra vården för barn

Vi vill att regeringen skapar ett barnråd under Socialdepartementet som ska säkerställa att det finns ett barnperspektiv i vården. På så vis kan vi garantera kvaliteten på vård för barn genom att låta barns egna röster höras i beslut som handlar om dom, både som individer och som en grupp. Som individer ser vi att barn är experter på sig själva och har rätt till självbestämmande, vilket också stöds i barnkonventionens artikel 12 om barns rätt att bestämma om saker som rör barn. Barnrådet ska bestå av barn som speglar samhället i stort. Vi vill se att representanter från relevanta idéburna organisationer i det unga civilsamhället* är representerade i barnrådet. Relevanta ungdomsorganisationer är exempelvis dom som samlar barn utifrån funktionsvariationer. Det ska även göras en barnkonsekvensanalys* av arbetet, tillsammans med en analys över hur mycket inflytande och verklig makt som faktiskt ges till målgruppen.