Skola

Alla barns rätt att gå i skolan

RBUF menar att alla barn som bor i Sverige har rätt till utbildning. Sverige har ratificerat barnkonventionen. Detta innebär att staten är skyldig att erbjuda kostnadsfri grundutbildning till alla barn inom statens gränser.

I Sverige finns en lag som säger att alla barn med svenskt medborgarskap måste gå i skolan fram till gymnasiet, därefter får barnet själv välja om den vill fortsätta sin utbildning.

Papperslösa barn har rätt till skolgång i Sverige, barn som är EU-migranter har däremot inte rätt till utbildning. Om ett barn som är EU-migrant har stannat i Sverige längre än 3 månader räknas barnet som ett papperslöst barn och har då rätt att gå i skolan. Det är dock svårt för många barn att bevisa att dom har befunnit sig i Sverige längre än 3 månader. Många barn i Sverige går inte i skolan alls.

RBUF menar att alla barn som bor i Sverige tillsvidare har rätt till utbildning. Reglerna gällande EU-migranters skolgång måste ändras och beviskraven behöver tas bort.

Normkritisk skola

En normkritisk skola är en skola som aktivt uppmärksammar samhällets normer och jobbar med att ifrågasätta dom. En norm kan beskrivas som en osynlig regel som alla vet om men som få kan sätta ord på. Följer du normen så blir du belönad men bryter du mot den kan du bli bestraffad. Det är därför mycket viktigt att skolan aktivt jobbar för att alla barn ska vara lika värda och bli lika lyssnade på, oavsett om dom bryter mot normer eller inte.

Konkreta exempel på en normkritisk skola kan vara att skolan har könsneutrala omklädningsrum och toaletter, att skolan erbjuder en icke-heteronormativ sexualutbildning och att skolan aktivt förhindrar vinklat historieberättande. Vinklat historieberättande i skolan kan handla om att undervisningen och läroböcker bara lyfter fram normativa personer. Exempelvis brukar kvinnor och personer som inte är vita glömmas bort i historieskrivningen. Det kan också handla om att endast prata om kolonialism ur ett europeiskt perspektiv eller undvika att lära ut att även Sverige har haft kolonier och deltagit i slavhandeln. Vidare vill RBUF att likabehandling och icke-diskriminering ska genomsyra hela skolgången.

Inga fler läxor

Enligt barnkonventionen artikel 31 har alla barn rätt till lek, vila och fritid. Eftersom stress orsakad av skolarbete är ett stort problem bland många barn är det viktigt att skolan inte tar tid från barnens fritid genom betygshets eller mycket läxor. Läromålen ska nås på skoltid med lärarnas hjälp. RBUF är emot att lärare ger läxor som det inte finns tid för att göra i skolan utan som måste göras hemma. Läxor ökar klassklyftorna eftersom barn lyckas olika bra beroende på om dom har tillgång till läxhjälp hemma eller inte. RBUF vill därför förbjuda hemläxor.

Elevmakt

I skollagen och barnkonventionen artikel 12 står det att varje barn har rätt att påverka frågor som rör barnet. Eftersom barn går i skolan varje dag och är den största gruppen människor på skolor borde det vara självklart med en stark elevmakt.

Bilden visar olika nivåer av inflytande och kallas för inflytandetrappan. Längst ner ges personen i fråga information. Ett steg upp i trappan inkluderas personen genom kunskapsinhämtning (exempelvis via en enkät). Ytterligare ett steg upp i trappan konsulteras personen, alltså tillfrågas och får vara med och tycka till. Näst högst upp är personen medverkande i beslutet och allra högst upp är personen med och bestämmer. Många elever har inte mer inflytande än första eller andra steget i trappan, vilket är något RBUF vill ändra på. Vi vill att elever ska ha makt i skolan!

Skolan ska uppmuntra rättighetsutövande

RBUF anser att alla elever ska garanteras giltig frånvaro för att delta i demokratifrämjande aktiviteter, exempelvis demonstrationer och möten med politiker eller elevorganisationer. Kravet handlar om att barn ska kunna medverka både i samtalsdemokrati och deltagardemokrati. Om fri- och rättigheter ska vara värda något behöver dom kunna utnyttjas.

Gör skolan statlig

Det finns tre typer av skolor i Sverige: kommunala skolor, friskolor och privata skolor. Den kommunala skolan ägs, finansieras och drivs av kommunen. Exempelvis styrs Omegaskolan i Nyköping av Nyköpings kommun och Torpgärdskolan i Boden styrs av Bodens kommun.

Kommunen har huvudmannaskap för utförandet av skolväsendet vilket innebär att kommunen är ansvarig för att bland annat besluta om antalet skolplatser per skola och sköta administrationen av skolan. Kommunen bär också det största ansvaret för att finansiera skolan. Majoriteten av pengarna som varje skola får kommer från den kommunala skatten.

Trots att Sveriges skola styrs i kommunen sker reglering på statlig nivå. Skolverket tillhör den centrala nivån och formar kvalitetskrav, läroplaner och kursplaner i skolan som gäller i hela landet. Kommunen har alltså huvudmannaskapet över skolan och ansvarar för finansiering av skolan, men det är staten som sätter övergripande regler för skolan.

Alla skolor måste lära ut samma innehåll och hålla samma kvalitet. Men eftersom olika kommuner har olika mycket pengar och resurser kan kvaliteten variera mellan skolor i olika kommuner. Det här ökar ojämlikheten mellan barn eftersom dom får olika bra utbildning beroende på var dom bor. För att minska ojämlikheten och segregationen vill RBUF att det är staten som ska vara ansvarig för allt som har med skolan att göra, inte kommunen. Då skulle skolorna få lika mycket pengar och resurser oavsett vilken kommun dom ligger i.

Friskolor

I Sverige finns ett stort antal friskolor. Friskolor följer samma läroplan som kommunala skolor och får pengar genom skatten precis som kommunala skolor. Skillnaden är att friskolor drivs som företag och de flesta av friskolorna i Sverige ägs av aktiebolag. Det som är speciellt för Sverige är att många friskolor är vinstdrivande, vilket är förbjudet i många andra länder. Att vara vinstdrivande betyder att skolan vill tjäna pengar. Blir det pengar kvar i slutet av året går dessa pengar ofta till dom som äger skolan. För att skolan ska kunna tjäna pengar så behöver de ofta dra ner kostnader på andra ställen, vilket kan handla om sämre tillgång till skolmaterial, ingen egen matsal, eller sämre tillgång till personal på skolan som t.ex. ämneslärare, kuratorer eller resurslärare. Eftersom friskolor drivs som företag innebär det också att skolorna kan gå i konkurs, vilket betyder att dom inte har några pengar kvar och behöver lägga ner. Det här kan även hända mitt i läsåret vilket inte är särskilt tryggt för eleverna på skolan.

Friskolor satsar också ofta på att finnas i områden där många studiemotiverade och självgående elever finns, vilket också kan dra ner kostnaderna. Men det betyder också att friskolor ofta drar till sig de elever som har det lite lättare i skolan och det bidrar till en segregation mellan skolor. Detta är ett väldigt stort problem som egentligen inte gynnar någon. Det finns mycket som tyder på att blandade grupper med olika förutsättningar och kunskaper är det bästa för lärandet.

RBUF tycker att det finns många problem med friskolor och att friskolor i det stora hela är dåliga för barn. Därför anser vi att det inte borde finnas skolor i Sverige som drivs av privata aktörer.

Avgiftsfri skola

I skollagen står det att skolor har rätt att kräva en “ringa” summa av eleven för aktiviteter. Exakt hur mycket en ringa summa är står inte i lagen, med det står att skolan i övrigt ska vara avgiftsfri. RBUF menar att allt som har med skolan att göra måste vara avgiftsfritt för att främja jämlikheten mellan elever. Exempel på skolmaterial som kan kosta är pennor, skrivböcker, miniräknare, gympakläder. När det är dags för utflykt kan utgiften för matsäck, bussbiljett och entréavgift bli stor för en del familjer.

Även om skolor ofta kan erbjuda vissa av de saker som nämns ovan för barn som har det sämre ställt ekonomiskt känner ofta många barn att det är svårt att prata om pengar och be om hjälp från lärarna.

Under gymnasietiden blir utgifterna ofta större. Den som läser matte på gymnasiet måste vara beredd att lägga ut över 1000 kronor på en grafritande miniräknare. Till friluftsdagarna förväntas elever ibland ta med ett tält, sovsäck och liggunderlag hemifrån. Utgifter kan också uppstå om olika lektioner är placerade i olika delar av staden, till exempel skolor utan idrottshall brukar ofta förvänta sig att eleverna ska kunna ta sig till en annan plats för att ha idrottslektion. I vissa kommuner tvingas eleverna på gymnasiet själva betala för lunchen. RBUF menar att skolan måste vara helt avgiftsfri, inga dolda avgifter ska tillåtas enligt lag. Alla elever på samtliga av Sveriges gymnasieskolor ska ha rätt till avgiftsfri skollunch. Slutligen menar RBUF att även förskolan ska vara avgiftsfri i samtliga kommuner. Dom avgifter som idag finns ska tas bort.