Alla barn har rätt till lek, vila och fritid. Tyvärr ser inte verkligheten ut så. Många hindras från en meningsfull fritid för att till exempel pengar, funktionsvariationer* eller normer kring kön står i vägen. Det tycker RBUF är fel

2.1 Trygghet inom sporter och fritidsaktiviteter

Utbildningar inom barnrätt och “child safeguarding” borde vara obligatoriska för ledare i sport-, kultur- och hobbyföreningar. Enligt diskrimineringslagstiftningen får inga barn diskrimineras utifrån kön, könsidentitet, etnicitet, tro, funktionsvariation, ålder eller sexuell läggning. Utöver det säger barnkonventionen att inget barn får diskrimineras på grund av hur mycket pengar barnets familj har. I nuläget är många barn begränsade i sitt fritidsutövande på grund av pengar, funktionsvariation, normbrytande könsidentitet eller etnicitet.

RBUF tycker att alla föreningar som bedriver verksamhet där barn deltar ska vara skyldiga att bedriva “child safeguarding”-arbete, där tydliga rutiner och utbildningar kring barns säkerhet ingår. RBUF menar att sporter och fritidsaktiviteter måste vara tillgängliga för alla barn. Inget barn ska utsättas för övergrepp, uteslutas eller behandlas sämre varken av andra barn eller av vuxna.

2.2 Ökat stöd till unga som håller på med kultur

Eftersom alla barn ska ha samma tillgång till kulturutövande borde kulturstödet komma från staten och inte från kommunen då skillnaderna är stora mellan kommuner i Sverige. Informationsbrist ska inte begränsa barns kulturutövande, därför behöver insatser göras för att ge barn information om vilket stöd dom kan få för sitt kulturutövande.

2.3 Avgiftsfri kulturskola

Alla barn ska ges möjligheten att spela teater, spela ett instrument, dansa eller göra annat som ingår i kulturskolans verksamhet. RBUF vill att kulturskolorna som finns idag ska styras och få pengar från staten, istället för kommunen. På så vis skapas en statlig kulturskola som inte är beroende av kommunens tillgångar. För att alla barn ska kunna syssla med kultur måste kulturskolan vara avgiftsfri och likvärdig i hela Sverige.

2.4 Avgiftsfritt fritids för alla

Alla kommuner i Sverige är skyldiga att erbjuda fritids för elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola upp till 13 års ålder. Enligt skollagen ska fritids erbjudas i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. I vissa kommuner så får barn inte gå på fritids ifall föräldrarna är föräldralediga eller arbetslösa. RBUF tycker att alla barn ska ha rätt till fritids oavsett om föräldrarna jobbar eller inte. Idag betalar man en avgift för att ha sina barn på fritids. Skollagen säger att kommuner får ta ut en skälig avgift för fritids som dom anordnar. Hur mycket varje hushåll betalar beror på hur mycket familjen tjänar. RBUF tycker att fritids ska vara gratis i alla kommuner. Dom avgifter som finns idag ska tas bort.

2.5 Flera fritidsgårdar

Det finns idag ingen skyldighet för kommuner att erbjuda fritidsverksamhet för barn över 13 år. Det finns fritidsgårdar som antingen är kommunala eller drivs av ideella föreningar men antalet fritidsgårdar varierar mellan olika kommuner och det händer att fritidsgårdar läggs ner på grund av besparingar. Det här leder till att det på vissa platser inte finns någon fritidsverksamhet alls för barn över 13 år. RBUF tycker att alla barn har rätt till en meningsfull fritid oavsett var man bor. Det ska vara en skyldighet för kommuner att erbjuda fritidsverksamhet även för barn över 13 år. Kommuner som inte har råd måste få stöd för att hålla fritidsgårdarna levande så att dom inte behöver lägga ner.

RBUF menar att alla barn har rätt till kostnadsfri vård och bästa möjliga hälsa. Barnkonventionens 24:e artikel säger att det är staternas ansvar att se till att inget barn går utan tillgång till hälso- och sjukvård. I Sverige organiseras detta framförallt genom landstingen. RBUF ser dock att det är många barn som inte får denna rättighet tillgodosedd i Sverige. Vi tror på tillgänglig, jämlik och vinstfri vård.

3.1 Avgiftsfria mensskydd, preventivmedel, provtagning för könssjukdomar, glasögon och tandvård åt alla barn

Mensskydd: Mens tillhör många barns vardag och att köpa mensskydd som bindor eller tamponger är dyrt. En förpackning med 16 tamponger kostar runt 29 kronor och om du under ett år köper exempelvis 15 förpackningar, kommer det att kosta ungefär 435 kronor. En förpackning med 24 stycken bindor kostar ca 39 kronor och tio förpackningar på ett år blir 390 kronor. Om du köper både bindor och tamponger blir en årskonsumtion väldigt dyr för många barn. RBUF tycker att alla barn under 18 ska få mensskydd avgiftsfritt eftersom mens inte är något man kan välja att ha.

Preventivmedel: P-piller, kondomer, p-stav eller liknande preventivmedel ska alltid vara avgiftsfritt och lättillgängligt.

Provtagning för könssjukdomar: Det ska finns lättillgängliga och kostnadsfria ungdomsmottagningar eller liknande platser där barn kan testa sig för alla könssjukdomar.

Glasögon: Alla barn som behöver ska få glasögon och linser avgiftsfritt. Att ha en synnedsättning är inte ett val. Kostnaden för synhjälpmedel gör att barn i en familj med mindre pengar riskerar att inte få dom glasögon eller linser som dom behöver. Därför ska glasögon och linser alltid vara avgiftsfri för barn.

Tandvård: Tillgång till tandvård ska inte heller vara beroende av hur mycket pengar barnet har, utan ska alltid vara avgiftsfri. Detta gäller även för barn som är EU-migranter.

3.2 Könsbekräftande vård för barn

Alla barn äger rätten till sin egen kropp. Därför måste alla transpersoner som är i behov av könsbekräftande vård erbjudas det, alltså vård som gör att personers kroppar speglar deras könstillhörighet. Denna vård ska följa riktlinjerna i Socialstyrelsens kunskapsstöd “God vård vid könsdysfori”*.

Idag behöver personer vara 18 år för att få operera underlivet, vilket RBUF tycker är problematiskt. Könsbekräftande vård kan vara en förutsättning för att må bra eller till och med livsavgörande och rätten till sin egen kropp får inte vara villkorad efter ålder. Däremot behöver kroppen vara tillräckligt utvecklad ur ett medicinskt perspektiv så att operationen eller hormonbehandlingen är säker och därför behöver det beslutet tas av läkare tillsammans med personen som ska ha vården. Dessutom behöver vårdplaner innehålla datum för alla steg i behandlingen. Remisser för könsdysforiutredningar av barn i Stockholm har en ökning på 100 procent varje år sedan 2013 vilket innebär att köerna för transvården ökar enormt. RBUF menar att väntetiden för könsbekräftande vård måste följa vårdgarantin.

Den könsbekräftande vården för barn ska i första hand ses som medicinsk, inte psykiatrisk. Sverige har skrivit under barnkonventionen och därmed erkänt alla barns rätt att ha god hälsa och tillgång till sjukvård och rehabilitering, vilket även gäller papperslösa barn och barn som är EU-migranter.

3.3 Vård av barn med psykisk ohälsa

Trots att psykisk ohälsa är extremt vanligt bland unga, pratas det mycket lite om ämnet. BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin) och ungdomsmottagningar måste få ökade resurser för att kunna ta emot fler barn. Idag kan det exempelvis ta flera veckor för barn att få tillgång till en kurator. Det är inte okej. RBUF vill att barn enligt lag ska ha rätt att träffa någon att prata med inom två veckor från att dom sökt vård.

Vi ser också att skolan har både ansvar och möjlighet att stärka barn hälsa. För att minska den psykiska ohälsan bland barn måste skolor börja leva upp till skolverkets krav på elevhälsan. Alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. RBUF vill att så mycket som möjligt av denna personal ska vara placerad på skolor. Det är ohållbart att hundratals elever delar på en kurator som bara är på skolan en dag i veckan. RBUF vill att det ska finnas lagkrav på att varje skola ska vara kopplad till en psykologisk ungdomsmottagning. Slutligen vill vi också att lärare ska utbildas inom barns psykiska ohälsa.

3.4 Barn som anhöriga

Det står i lagen att personal ska informera barn och unga som är anhöriga. Enligt hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och FN:s konvention om barnets rättigheter så har barn rätt att få information, råd och stöd. Trots detta får barn inte alltid den information och det stöd som dom behöver.

Det handlar om barn som växer upp med missbruk, psykisk ohälsa, våld, allvarlig sjukdom eller dödsfall i familjen. När barn inte får information eller inte förstår det som sker kan dom oroa sig mer än vuxna eller lägga skuld på sig själva. Det kan också påverka familjens ekonomi negativt vilket får konsekvenser för barnet. Det är vanligt att barn och unga tar på sig ett orimligt ansvar och själva tar hand om föräldrar och syskon när vuxna i familjen inte orkar. Forskning visar att det finns en hög risk för allvarliga konsekvenser när det gäller barnens hälsa, skolgång och framtida arbetsliv.

Samhället måste bli bättre på att upptäcka barn som är anhöriga. Barnen måste få det stöd som dom behöver som till exempel att få prata om sina problem eller att få hjälp med skolan. Föräldrarna måste få den hjälp och det stöd dom behöver så att deras situation inte påverkar barnet.

3.5 Låt barn kvalitetssäkra vården för barn

Vi vill att regeringen skapar ett barnråd under Socialdepartementet som ska säkerställa att det finns ett barnperspektiv i vården. På så vis kan vi garantera kvaliteten på vård för barn genom att låta barns egna röster höras i beslut som handlar om dom, både som individer och som en grupp. Som individer ser vi att barn är experter på sig själva och har rätt till självbestämmande, vilket också stöds i barnkonventionens artikel 12 om barns rätt att bestämma om saker som rör barn. Barnrådet ska bestå av barn som speglar samhället i stort. Vi vill se att representanter från relevanta idéburna organisationer i det unga civilsamhället* är representerade i barnrådet. Relevanta ungdomsorganisationer är exempelvis dom som samlar barn utifrån funktionsvariationer. Det ska även göras en barnkonsekvensanalys* av arbetet, tillsammans med en analys över hur mycket inflytande och verklig makt som faktiskt ges till målgruppen.

RBUF har en maximalistisk syn på demokrati, alltså att målet är så mycket gemensam och så jämlikt fördelad makt som möjligt. Detta betyder att vi inte nöjer oss med bara demokratiska val utan kräver dessutom att flera andra områden i samhället ska vara demokratiska. Politiken, ekonomin och det sociala måste vara demokratiskt. Det innefattar en jämnare resursfördelning utan strukturella maktordningar* och förtryckta samhällsgrupper. Vi vill se ett demokratiskt samhälle där alla känner sig trygga, delaktiga och har möjlighet att påverka.

4.1 Sänk rösträttsåldern

Vi vill se en gradvis sänkning av rösträttsåldern över en lång period med 16 år som första steg. RBUF menar att det är problematiskt att sätta en åldersgräns på demokratiskt deltagande. Kompetens sitter inte i ålder. Dagens 16-åringar är mer välinformerade kring världen, samhället och politik än vad tidigare generationer haft möjlighet att vara. För att kunna ta ansvar i samhället måste medborgare ges både rättigheter och skyldigheter. Vi tror också att vuxna makthavare skulle lyssna mer på barn om dom hade rösträtt. Till exempel skulle skolpolitiken bli mer intresserad av att höra elevernas krav. Forskning visar att en sänkning av rösträttsåldern skulle leda till en mer framtidsfokuserad debatt vilket är ett måste i en värld med allt snabbare förändringar. Om sänkningen genomfördes skulle medelåldern för förstagångsväljare vara 18 år istället för 20 år som idag.

Europaparlamentet har redan uttryckt sitt stöd för en sänkning av rösträtten i europaparlamentsvalet till 16 år. I Sverige har demokratiutredningen föreslagit att ge 16-åringar möjlighet att rösta i kommunvalet, vilket RBUF tycker är bra men vi ser inte någon anledning till att begränsa utvidgandet av demokratin till bara ett val. Vi kräver att Sverige gör som många andra länder redan gjort och sänker rösträttsåldern till 16 år.

4.2 Medborgarförslag* oavsett ålder

RBUF anser att alla kommuner borde erbjuda dom som bor i kommunen möjlighet att lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige*. Alltså att medborgare ska få komma med förslag på hur kommunen kan bli bättre och att dom som styr kommunen ska läsa och svara på förslagen. Medborgarförslag utan åldersgräns är ett sätt att ge barn och unga inflytande och uppmuntrar till deltagande i demokratin. RBUF kräver att kommunallagen ändras så att kommuner men också landsting är skyldiga att erbjuda alla invånare, oavsett ålder, möjlighet att lämna medborgarförslag.

4.3 Motverka rasistiskt och nazistiskt hat

Idag är det förbjudet att sprida nazism och rashat offentligt enligt lagen om hets mot folkgrupp. Normalstraffet är fängelse. Tyvärr agerar polisen och övriga rättsväsendet sällan utifrån den här lagen. Till exempel brukar nazistiska organisationer få tillstånd att demonstrera för nazism trots att det strider mot lagen om hets mot folkgrupp.

RBUF menar att regeringen måste tvinga polisen och övriga rättsväsendet att börja prioritera arbetet med hatbrott. Något som regeringen kan göra genom budget och regleringsbrev. Vidare menar RBUF att staten inte borde ge ekonomiskt stöd till nazistiska och rasistiska organisationer. Våra gator och torg måste vara fria från nazism och rasism.

4.4 Barns rätt att strejka

Barnstrejk eller elevstrejk är ett sätt för barn att kräva förändring. Oftast när man pratar om strejk brukar det handla om vuxna arbetare som strejkar för att få bättre arbetsvillkor, till exempel bättre säkerhet eller högre lön. Arbetstagaren kan använda strejk som en sista utväg när ingenting annat fungerar.

RBUF är positiva till att barn organiserar sig för att få mer makt även om vi ser att långa strejker ofta drabbar barnen hårt eftersom att det är svårt att upprätthålla samma kvalité på utbildningen under en strejk. Samtidigt visar historien att längre elevstrejker faktiskt har lyckats. Gemensamt för dom flesta lyckade strejker är att eleverna har valt representanter (elevrådet, elevkåren eller en strejkkommitté) som sköter förhandlingarna och att man har haft vuxna allierade*, framförallt lärare och föräldrar som stöttat strejken. RBUF stöttar barns rätt att strejka från skolan. Vi tycker också att vuxna enklare borde kunna strejka i solidaritet med barn eller i barnets ställe.

4.5 Utbilda barn om deras rättigheter

För att barn ska kunna ha möjlighet att utnyttja sina rättigheter så måste de först känna till sina rättigheter. Idag ser vi att många barn har dålig koll på sina egna rättigheter och många har inte ens hört talas om Barnkonventionen. Artikel 42 i barnkonventionen säger att “Konventionsstaterna åtar sig att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn.” Rädda Barnens Ungdomsförbund anser att det bör vara obligatoriskt att lära barn om Barnkonventionen och deras rättigheter i tidig ålder och även att Barnkonventionen ska finnas lätt tillgänglig för alla barn, en lösning är att sätta upp en förenklad version av Barnkonventionen i varje klassrum.

Barnfattigdom är inte ett oundvikligt problem i samhället. Genom politisk styrning kan vi se till att dom som har mycket pengar får dela med sig till dom som har lite.

5.1 Bekämpandet av barnfattigdom

Det finns fattigdom i rika länder och rikedom i fattiga. Sverige är ett rikt land men även här finns det barnfattigdom. Enligt siffror från Rädda Barnen levde cirka 186 000 barn i fattigdom i Sverige 2016, vilket är 9,3 procent av alla barn i Sverige.
Den ekonomiska utsattheten varierar mellan olika grupper och är större hos barn till ensamstående och barn med utländsk bakgrund. Skillnaderna är också stora mellan olika kommuner och olika områden i storstäderna. I exempelvis Stockholm är andelen barn som lever i barnfattigdom lägst på Kungsholmen
(2,8 procent) och högst i Rinkeby-Kista (24,8 procent).

RBUF menar att det är statens ansvar att bekämpa barnfattigdom i Sverige. Staten kan minska barnfattigdomen genom att omfördela resurser mellan rika och fattiga och genom att se till att alla barn i Sverige får en likvärdig utbildning. Kommuner måste erbjuda kostnadsfri förskola på obekväm arbetstid, alltså tider under dagen som inte är 08:00-17:00. Kommuner ska även erbjuda avgiftsfria fritidsaktiviteter för barn. Vidare menar RBUF att handläggare som beslutar om en familj ska få försörjningsstöd eller inte måste ha ett barnrättsperspektiv.

5.2 Barn i hemlöshet

2017 var minst 5 390 barn i 25 av Sveriges största kommuner hemlösa enligt socialstyrelsens definition. Sverige har skrivit under barnkonventionen, därmed är Sverige som konventionsstat ansvarig för att barn har en bostad.

RBUF vill att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda kommunala hyresrätter till familjer i hemlöshet. Vi tror på Bostad Först-modellen, vi menar alltså att hemlösa barnfamiljer omedelbart ska erbjudas en bostad, utan att krav ställs på
familjen. Dessutom menar RBUF att det inte ska vara tillåtet att vräka, alltså tvinga ut, barn från sina hem.

5.3 Trångboddhet

Enligt Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport 2017 var 11 procent av utrikesfödda trångbodda i Sverige, för inrikesfödda var samma siffra 1,8 procent. Trångboddhet ökar risken för dålig luftkvalitet och andra inomhusmiljöproblem och därmed också hälsoproblem kopplade till detta.

Enligt Barnkonventionen har barn rätt till bästa möjliga hälsa. Rätt till en god hälsa ska inte påverkas av hur stor bostad familjen har råd med. Politiker och regeringen kan minska trångboddheten genom att bygga fler bostäder samt på olika sätt reglera bostadsmarknaden så att även dom med mindre pengar har råd med en bra bostad.

5.4 Bekämpandet av segregation

Att människor med liknande ekonomisk status, kulturell bakgrund och språk bor i samma områden är i sig inget problem, men när människor inte möts över dessa gränser skapas ett “vi” och ett “dom”. Folks fördomar förstärks. Utanförskap och frustration skapas när människor växer upp med olika förutsättningar, när tillgången till och kvaliteten på vård, utbildning och bostäder varierar. Frustration och utanförskap drabbar dom som får nackdelar av uppdelningen. Det kan innebära att det blir svårare att göra sin röst hörd och att delta i demokratin och tillgodogöra sig sina rättigheter på samma villkor.

Bostadssegregationen i Sverige ökar. Vi vill att bostadssegregationen motverkas genom blandade boendeformer och prisklasser. När nya bostäder byggs ska dom placeras strategiskt och valen av boendeformer, hustyper och lägenhetsstorlekar ska göras utifrån strategin att motverka bostadssegregationen. Dessutom vill vi att kommuner ska erbjuda mötesplatser som är tillgängliga för alla barn. Att erbjuda omgivningar där människor kan umgås, som till exempel parker och grönområden, är ett bra sätt att öka den sociala sammanhållningen. Människor väljer bostad utifrån hur mycket pengar man har. Ett enkelt sätt att minska bostadssegregationen är därför att fördela pengar jämnare mellan människor.

För att kunna lösa ett problem måste man först beskriva det. Sverige behöver införa “jämlikhetsdata” för att förstå och mäta segregation. Det handlar om att ta fram och använda statistik som belyser jämlikhet eller bristen på jämlikhet mellan grupper. Data kan exempelvis baseras på egenskaper såsom kön, etnicitet, religion eller ålder.

5.5 Avgiftsfria id-handlingar för barn

RBUF menar att alla barn har rätt att röra sig över nationsgränser men för att göra det krävs en id-handling. För familjer med flera barn blir kostnaden för id-handlingar stor. Vissa barns rörlighet begränsas alltså för att familjen har lite pengar. RBUF menar därför att id-handlingar ska vara avgiftsfria för barn.

5.6 Avgiftsfri kollektivtrafik för barn

Alla barn ska ha samma möjligheter att åka kollektivtrafik. Barn måste till exempel kunna ta sig till skolan, fotbollsträningen eller vänner. I många städer är kollektivtrafiken billigare för barn, men RBUF anser att den ska vara avgiftsfri då priset ändå är ett hinder för många barn.

Svensk diskrimineringslagstiftning ska skapa lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Enligt artikel två i Barnkonventionen ska staterna se till att inget barn diskrimineras. Trots det vet vi att barn blir diskriminerade varje dag. Sveriges diskrimineringslagstiftning behöver därför stärkas och utökas.

6.1 Åldersdiskriminering

Barn och ungas åsikter blir inte tagna på allvar. Vuxna ges fördelar i samhället på barns och ungas bekostnad. Det kallas för åldersmaktsordning. Det är en maktordning som alla andra maktordningar med den viktiga skillnaden att åldersmaktsordningen är mindre känd och mer allmänt accepterad än andra maktordningar. Unga förväntas finna sig i att vänta på makten tills dom blir äldre.

I den nuvarande lagstiftningen är ålder en grund för diskriminering men det finns fler undantag från den än någon annan diskrimineringsgrund. Generellt anses det vara okej att särbehandla utifrån ålder eftersom statens rätt att reglera arbetsmarknaden anses viktigare än frihet från diskriminering. Det måste alltid ha ett ”berättigat syfte”, men vad som ska förstås som ett “berättigat syfte” är inte definierat i lagen.

RBUF menar att alla undantag från diskrimineringsförbudet urvattnar lagstiftningsskyddet. Vad som är ett “berättigat syfte” måste förtydligas i lagen. Icke-diskriminering ska alltid väga tyngre än statens arbetsmarknadspolitiska syften. RBUF är bekymrade över att det i lagen uttrycks att äldre är mer skyddsvärda än andra. Vi vägrar ställa grupperna unga och äldre mot varandra då båda drabbas av åldersdiskriminering.

Ungas plats på arbetsmarknaden säkerställs ofta genom negativ särbehandling som exempelvis sänkta ingångslöner och lönetrappor utifrån ålder, vilket vi menar är dålig politik som endast accepteras på grund av vuxennormen.

6.2 Inför socioekonomisk status som diskrimineringsgrund

Inget barn ska bli behandlat sämre för att dess familj har lite pengar. RBUF menar att Sverige behöver göra socioekonomisk status till en diskrimineringsgrund. Vi menar att definitionen av den socioekonomiska diskrimineringsgrunden ska vara asymmetrisk så att den skyddar personer med ofördelaktig socioekonomisk status. Socioekonomisk status beror på många faktorer såsom ekonomiska resurser, utbildning, anställning, familjebakgrund, hälsa, social klass, hur och var en bor.

Införandet av socioekonomisk status som diskrimineringsgrund räcker inte för att avskaffa klassamhället men det har visat sig vara en fungerande metod i andra länder för att minska diskriminering mot personer med mindre pengar.

6.3 Inför ett tredje juridiskt kön

Alla är lika inför lagen oavsett kön, därför är juridiskt kön oviktigt. Systemet med juridiskt kön leder till diskriminering och är frihetsbegränsande för transpersoner. Till exempel kan transpersoner ifrågasättas när kontrollanter inte tycker att dom liknar sitt juridiska kön. Ofta upplever transpersoner obehag när deras pass är märkt med ett juridiskt kön som inte stämmer överens med personens könsidentitet. Även icke-binära personer, personer som varken är män eller kvinnor, drabbas då deras existens inte erkänns i det binära könssystemet som staten använder idag. Därför vill RBUF på lång sikt avskaffa juridiskt kön. Vi vill alltså inte att det ska stå i ditt pass vilket juridiskt kön du har. Fram tills att det sker vill RBUF införa ett tredje juridiskt kön. Vi vill också att det ska vara kostnadsfritt att byta juridiskt kön och att möjligheten ska finnas för alla oavsett ålder.

6.4 Intersexbarn

Barn som föds med kroppar som inte går att tilldela könen “kvinna” eller “man” enligt samhällets normer för kön får diagnosen intersexualism. Denna grupp är osynliggjord och utsatt för diskriminering och kränkningar framförallt inom vården. Dom flesta föräldrar till barn med intersex-variation ges bara information om medicinska detaljer och ingrepp. Den medicinska information som finns tillgänglig är könsnormativ och följer tvåkönsmodellen. Det måste förändras. Föräldrar behöver få en icke värdeladdad vägledning i hur dom kan förhålla sig till sitt barns kropp. Till exempel ska föräldrar veta att det sällan är nödvändigt, ur ett medicinskt perspektiv, att operera på barnets underliv.

Vidare behöver intersexbarn få icke värdeladdad vägledning i hur dom kan förhålla sig till sin egen kropp. Intersexbarn som är i behov av könsbekräftande vård, behandling och stöd ska erbjudas det. Vården ska alltid genomsyras av respekt, trygghet och delaktighet för vårdtagaren. RBUF kräver obligatorisk utbildning för vårdpersonal kring intersextillstånd. Barnets bästa ska alltid komma i första hand vid beslut om eventuella ingrepp, barnet har rätt att höras i frågan.

Enligt statens medicinsk-etiska råd krävs informerat samtycke för att genomföra en medicinsk åtgärd med undantag för om åtgärden ska avvärja fara som är akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa. Svensk sjukvård går dock ofta emot statens medicinsk-etiska råd och genomför kosmetiska operationer och behandlingar på barn utan deras samtycke för att anpassa barns kroppar till normen. RBUF kräver därför att Sverige ska lagstifta mot kosmetiska ingrepp på personer som inte kan ge informerat samtycke. Ingen ska påtvingas onödiga operationer eller behandlingar. Rätten till sin egen kropp gäller alla och ska aldrig inskränkas.

6.5 Stärk LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Brist på tillgänglighet är detsamma som diskriminering. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning säger att personlig assistans är en förutsättning för personlig rörlighet. Utan assistans kan berörda barn inte röra sig fritt i samhället och därför kräver RBUF att rätten till personlig assistans inte ska inskränkas.

Möjligheten att leva ett tillgängligt liv får inte bli en fråga om hur mycket pengar man har. Barn med assistans ska i högsta möjliga mån själva bestämma över anställning och uppgifter för assisterande personal. Barnet själv har alltid rätt att bli hörd i beslut om stöd och service som rör barnet. RBUF tycker att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska inkorporeras i svensk lag.

6.6 Barn som utsätts för islamofobi

Islamofobin tar sig uttryck på olika sätt i barns vardag. RBUF möter barn som vittnar om att deras vardag och liv begränsas på grund av islamofobin.

”Jag har blivit kallad terrorist flera gånger på grund av min hijab”. Tjej 13 år

“Islamofobin påverkar mig både fysiskt och psykiskt. Folk spottar på oss och ibland till och med slår oss för att vi är muslimer, det är klart man mår dåligt av det” Tjej 15 år

Vi vet att det främst är muslimer själva som driver frågan mot islamofobi, samtidigt som det finns ett stort hat och hot mot muslimer, vilket gör att det idag är få muslimer som väljer att vara offentliga i samtalet. Det är därför avgörande att icke-muslimska aktörer tar en större roll än idag.

RBUF är en antirasistisk organisation och islamofobi är en del av vårt arbete i den antirasistiska kampen. Barnkonventionens artikel 2 säger att inget barn ska diskrimineras på grund av dens religion. Artikel 14 beskriver barns rätt att utöva vilken religion den vill. Artikel 30 beskriver barns rätt till skydd för sin religion och kultur.

Tystnad är våld – vi saknar det statliga arbetet mot islamofobi. RBUF vill se ett krafttag gällande arbetet mot islamofobi. För att vi ska kunna beskriva problemet måste vi först ha studier. Islamofobi är en typ av rasism som är ett outforskat områden, idag finns inga studier som enbart handlar om barns utsatthet för islamofobi. Vi ser att svenska staten är handlingsförlamade. Sverige måste ta sitt ansvar för att skapa dessa studier.

6.7 Barn som utsätts för rasprofilering

Polisens våldsmonopol får aldrig användas för att förtrycka de medborgarna som polisen ska beskydda. I allra högsta grad gäller detta barn. RBUF möter barn som utsätts för övervåld och maktmissbruk från ordningsmakten, som blir stoppade flera gånger på en vecka utan att vara misstänkta för brott. Rasprofilering är ett problem som barn lever med dagligen och som påverkar deras mående och förtroende på samhället.

“För några veckor sedan stoppade dom mig tre gånger på en dag. Första gången var jag påväg till skolan, sen var jag påväg hem från skolan, sen senare på kvällen.” Kille 14 år

“Utan poliser och ordningsvakter hade allt varit bättre. Dom är korrupta.” Tjej 14 år

RBUF har under en längre tid märkt hur samhällsklimatet hårdnar. Synen på barn har blivit mer negativ och mindre förstående. En barnfientlig hårdare tag-politik ger ökat handlingsutrymme för ordningsmakten. I ett rasistiskt samhälle hindras rasifierade barn från att leva som andra barn och det kränker deras mänskliga rättigheter i grunden.

När polisen begår brott bör en fullkomligt oberoende utredning ske. Alla poliser som använder våld mot barn bör få sin anställning avslutad och få juridiska konsekvenser som vilken annan människa som helst skulle fått för samma brott. Polisutbildningen bör inkludera fler praktiska moment för bemötandet av barn och unga. Det behövs studier om barns utsatthet för rasprofilering.

Vi vill se en lagstiftning som stärker barns rättigheter och ger barn möjlighet att överklaga när rättigheterna kränks. Svensk rättsväsende behöver utbildning om barnkonventionen och kompetens för att arbeta med barn. Vi kräver att barnets bästa kommer i första hand under rättsliga processer.

7.1 Barn som begår brott

Ingen föds till kriminell och ingen väljer att bli kriminell. Fattigdom, rasism, utanförskap och ojämlikhet pressar barn in i kriminalitet.

Vi är trötta på politiker som snackar om hårdare straff och fler poliser. Vi vet att det som behövs är social och ekonomisk trygghet. En likvärdig utbildning, en meningsfull fritid, närvarande vuxna och möjlighet att få jobb och bostad i framtiden. Barn som gör fel behöver stöd, inte övervakning och hot från auktoritära figurer med våldskapital.

Vi i RBUF vet att våld och hot inte är lösningen när barn gör fel men det tycks allt fler i vuxenvärlden ha glömt bort. Vi ser en växande auktoritär barnsyn i samhället som handlar om att barn ska lyda vuxna. Det här är en farlig utveckling där barn allt mer går tillbaka till att vara vuxnas underordnade och föräldrars tillhörigheter. Rörelser med en auktoritär barnsyn driver barnfientlig politik. De vill att barn som gör fel ska mötas med auktoritära insatser istället för sociala.

“Ordning och reda politiken” eller “hårdare tag politiken” sprider sig mellan partierna och förändrar barns vardag. På fritidsgårdar och i skolor sätts övervakningskameror upp och ordningsvakter anställs för övervaka eller skingra ungdomar på offentliga platser.

Fler fritidspedagoger, socialsekreterare och skolkuratorer gör skillnad inte fler poliser, ordningsvakter och övervakningskameror. Barn och unga som begår brott behöver få stöd så tidigt som möjligt. När påföljden av ett barns brott ska bestämmas, ska barnets bästa alltid ligga till grund för beslutet. Vi tycker inte att barn ska fängslas.

7.2 Brott mot barn

RBUF ser att det finns en oroväckande låg kompetens i det svenska rättsväsendet när det gäller att arbeta med barn. Förhör, utredningar och rättegångar är utformade efter vuxna. När svenska domare, åklagare och försvarsadvokater saknar både barnperspektiv och barnrättsperspektiv blir det svårt för barn att få upprättelse när deras rättigheter kränkts.

RBUF vill se ett rättssystem där barnets bästa kommer i första hand. För att förbättra rättssystemet behöver poliser, åklagare, domare och försvarsadvokater utbildning i kommunikation med barn, barnpsykologi och om barnets rättigheter. Barnanpassade metoder för exempelvis förhör behöver utvecklas och användas.

Rättsprocesser som handlar om barn som utsatts för brott behöver gå snabbare. RBUF kräver att polis och åklagare ska börja följa lagen om att utredningar som rör brott mot barn får ta som längst tre månader. Vi kräver även att det blir lag på att barn ska bli hörda av polis inom två veckor när dom misstänks vara utsatta för brott.

Vi tycker att barnkonsekvensanalyser  ska användas varje gång rätten fattar ett beslut som påverkar barn. Barnkonsekvensanalys är ett verktyg som undersöker om förslag till beslut är utformat från ett barnperspektiv. För att ta reda på om så är fallet undersöks dom mest relevanta konsekvenserna som kan förväntas utifrån beslutet. Analysen ska synliggöra barnets bästa och skrivas in i ärendet under en egen rubrik.

7.3 Barn som utsätts för gatuvåld

RBUF har i vårt arbete sett att det dödliga våldet i Sverige har ökat och att allt fler barn påverkas. Den trygghet som de eftersöker och är i behov av blir inte tillgodosedd. Det dödliga våldet påverkar barn på flera olika sätt, både psykiskt och fysiskt.

”Vi får inget stöd när en skjutning skett. Alla beter sig som att allt är som vanligt.” Tjej 14 år

”Om vi pratade mer om hur gatuvåldet påverkar oss så skulle vi nog må bättre. Vi är så många som mår dåligt över det, men ingen säger något. Till exempel jag, jag har mardrömmar om skjutningar på min gata. Det är första gången jag säger det högt.” Tjej 15 år

Barn får inte tillräckligt med stöd och trygghet när en skjutning sker i deras närhet. Behovet av att samla in studier om sorg eller avsaknad av sorg hos barn som utsätts för gatuvåldet är stort. Samhället behöver uppmärksamma och bekräfta barns upplevelser och få en tydligare bild av hur barn påverkas av det.

Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till trygghet. Men vems trygghet som prioriteras verkar vara förhandlingsbar i den politiska diskussionen och i de beslut som tas fram. Samhället behöver fånga upp och stötta barn som utsätts för gatuvåldet. Till exempel genom att skapa ett krispaket som snabbt kan användas i skolor när en skjutning skett i närområdet.

7.4 Våld mot barn

Barnmisshandel är ett folkhälsoproblem. RBUF menar att rättsskyddet för våldsutsatta barn behöver stärkas och att det förebyggande arbetet mot våld måste öka.

Enligt Allmänna Barnhusets nationella kartläggning 2016 har ungefär 44% av alla barn någon gång utsatts för barnmisshandel. Barnmisshandel kan innebära fysiskt våld, psykiskt våld, försummelse eller sexuellt våld som ett barn utsatts för av en vuxen. Dom yngsta barnen (0-9 år) är också dom mest utsatta barnen.

Rädda Barnens Ungdomsförbund menar precis som Barnrättskommittén att inget våld mot barn är motiverat, och att allt våld mot barn kan förebyggas. Vi ser att barn utsätts för våld av vuxna just för att de är barn. Vi är trötta på att se rättsfall där vuxna domare och jurister bortförklarar, förminskar eller ursäktar föräldrars våld mot barn. Att föräldern var stressad, frustrerad eller hade en jobbig situation på jobbet gör inte att barnet upplevde mindre smärta eller skräck av slaget. Vi kräver att Sveriges makthavare ska agera för att motverka alla former av våld och övergrepp mot barn.

Inför misshandel av barn som en egen brottsrubricering. Barnrättighetsutredningens kartläggning visar att den som har slagit ett barn ibland inte har fått något straff, på grund av att det inte går att bevisa att barnet blev skadat och fick ont. Därför föreslår RBUF, precis som utredningen, att lägga till en straffbestämmelse i brottsbalken om misshandel av barn. På så vis kan vuxna dömas för misshandel av barn eller grov misshandel av barn utan att barnet ska behöva bevisa att våldet orsakat smärta.

RBUF vill att alla former av våld mot barn, även psykiskt våld, ska vara straffbart. Att tvingas uppleva när någon i familjen utsätts för våld är en form av psykiskt våld

Ett Barnahus är en lokal med en trygg och barnanpassad miljö där förhör med utsatta barn och utredningar kan samordnas. På så sätt behöver barnen bara vara på ett ställe och upprepade intervjuer med samma syfte kan undvikas. RBUF vill att alla barn ska ha tillgång till ett Barnahus av god kvalitet. Vi vill också att det ska finnas tydliga nationella kvalitetskrav för Barnahus så att bostadsort inte avgör vilket stöd ett barn får när det utsatts för våld.

7.5 Barn till föräldrar med missbruksproblem

Ett barn till föräldrar med missbruksproblem kan känna sig otrygg hemma. Missbruk ökar risken för bråk och konflikter i familjen och barnet kan uppleva personlighetsförändringar hos föräldern som kan uppfattas som obehagligt. Barnet kan också behöva ta på sig mycket mer ansvar som till exempel ta hand om småsyskon. Barnet kan känna sig rädd och orolig men också känna sig tvungen att skydda sin förälder. Barnet har ofta inte möjligheten till en meningsfull fritid eller hjälp, stöd och tid till läxor och annat studerande. RBUF tycker därför att det är viktigt att dessa barn får bra stöd, att stödet är tillgängligt och att barnet kan få hjälp och information om hur den söker stöd. Idag är det många barn som lever nära missbruk utan att få stöd, därför behövs det satsningar på uppsökande verksamhet. Det är också väldigt viktigt att lyssna på barnet själv och att anpassa stödet till det enskilda barnets situation.

7.6 Dokumenterade sexuella övergrepp på barn

Angående dokumenterade sexuella övergrepp på barn eller ”Barnpornografi” ser RBUF ett behov av samarbete, både internationellt och nationellt mellan rättsväsende, civilsamhälle och internet- och telekomföretagen. Vi ser positivt på åtgärder för att stänga ner och blockera hemsidor som innehåller barnpornografi. RBUF vill att alla internetleverantörer ska omfattas av barnpornografiltret som hindrar tillgång till sidor som visar bilder och filmer av sexuella övergrepp mot barn. Filtret är idag ett frivilligt samarbete mellan Rikskriminalpolisen och internetleverantörerna men RBUF menar att det borde göras obligatoriskt. RBUF vill också att skyndsamhetsreglerna som gäller i ärenden med unga målsägande även ska omfatta barnpornografibrott.

RBUF håller med Barnrättskommittén om att Sverige måste utvidga definitionen av vad som är brott så att även ljudinspelningar av övergrepp förbjuds.

Sveriges och EU:s nuvarande politik gör att barn dör på medelhavet och att barn tvingas sälja sina kroppar i Sverige. Oavsett medborgarskap eller statslöshet ska man ha rätt att söka skydd i ett annat land. Dom mänskliga rättigheterna ska väga tyngst. RBUF vill att Sverige och EU öppnar gränserna och slutar deportera barn. Tills dess kräver vi att barnets bästa alltid kommer först i beslut om asyl. Den tillfälliga asyllagstiftningen ska rivas.

8.1 Öppna Sveriges gränser

Sverige och EU måste öppna sina gränser. RBUF menar att statsgränser som är stängda för människor är rasistiska. Dessutom gör stängda gränser att barn drunknar i medelhavet. RBUF kräver lagliga och säkra vägar in i Europa och till Sverige. RBUF vill även att barn ska kunna få sin asylprövning gjord på svenska ambassader runt om i världen och att polisen slutar göra inre gränskontroller.

8.2 Sluta deportera barn

Deportationer är otroligt farliga för barn. Vi vet att människor som ska tvångsutvisas ibland sövs ner och spänns fast när dom gör motstånd och att minst en person har dött under en sådan utvisning. Vi vet också att minst tolv barn har tagit sina liv under asylprocessen i Sverige. Inget barn ska behöva uppleva en utvisning, varken i familj eller ensam. RBUF kräver permanent uppehållstillstånd åt alla barn och barnfamiljer som befinner sig i Sverige och som vill stanna här. Dessutom menar vi att barn som ansöker om svenskt medborgarskap ska få svar så fort som möjligt.

Barn som är papperslösa måste våga röra sig i samhället utan rädsla för att polisen ska deportera dom. Tills alla deportationer av barn har upphört kräver RBUF att polisen inte ska få gripa barn med syftet att deportera dem, i förskolan, skolan eller på vårdinstitutioner. Vi kräver även att det informella samarbetet mellan blåljuspersonal, vars syfte är att hitta och utvisa barn ska sluta. Barn ska vara fredade. Inga barn får sättas i förvar.

8.3 Barn i asylprocessen

RBUF menar att barn ska ses som individer med egna rättigheter och inte bara som en del av en familj. Barns asylskäl ska granskas och bemötas individuellt oavsett om det handlar om ensamkommande barn eller barn i familjer. När ett barn ska berätta om sitt skäl till asyl ska det finnas experter på plats som är specialiserade på samtal med barn.

Ett barn som söker asyl i Sverige är idag tvungen att kunna bevisa sin ålder. Om barnet inte kan bevisa att barnet är under 18 år får migrationsverket utgå från att barnet är äldre. Vi tycker att det ska vara tvärt om. Vi tycker att migrationsverket ska behöva utgå från att ett barn är under 18 år, ifall barnet säger det, och att migrationsverket får försöka motbevisa barnets ålder i de fall då de inte tror barnet. Vidare kräver RBUF att all medicinsk åldersbedömning av barn stoppas.

RBUF menar att skolplikten även ska omfatta asylsökande barn och att det behövs en tidsgräns som säger att barn ska börja skolan inom en månad efter ankomst till Sverige.

8.4 Barnrättsperspektiv i asylprocessen

Barnrättsperspektivet ska alltid komma först i asylprocessen. Beslutsfattare, myndigheter och institutioner ska utgå från det enskilda barnets bästa. Barnkonventionen ska vara avgörande vid tolkning av barnets bästa. Barnkonsekvensanalyser ska göras för att säkerställa att principen om barnets bästa efterlevs.

Barnrättskommittén har i sina rekommendationer till Sverige år 2015 uttryckt oro för att barnspecifika former av förföljelse inte regleras i lagstiftningen. Det är viktigt för RBUF att regeringen erkänner att barn behöver särskilt skydd, ofta annorlunda än vuxnas.

RBUF håller med Barnombudsmannen om att det ska skapas en tillsynsmyndighet med uppdrag att granska Migrationsverkets tillämpning av regelverk och rutiner.

8.5 Barn på flykt som försvinner

Inga fler barn får försvinna. Dom som hittas ska erbjudas stöd, vård och boende. Dom ska inte utvisas.

Det finns tusentals så kallade försvunna barn i Sverige. Barn försvinner antingen direkt när dom kommer till Sverige, i ankomstskedet eller från asylboenden efter kommunanvisning. Det finns olika anledningar till att barnen tvingas försvinna men vanligaste orsaken antas vara av rädsla för avslag på asylansökan eller på grund av avslag på ansökan.

Den självklara lösningen på den här mycket tragiska och allt mer akuta frågan är att sluta deportera barn. Ge alla barn som söker asyl permanent uppehållstillstånd. Tills dess kräver RBUF att ensamkommande barn ska få tillgång till en god man även i ankomstkommunen och träffa ett juridiskt ombud innan sitt första möte med Migrationsverket. Vi menar att barn på asylboenden ska bli erbjudna samtal med kuratorer och psykologer som är utbildade för att arbeta med barn. Dessutom vill vi se en obligatorisk utbildning för goda män som innehåller barnrätt och att barn ska ha möjlighet att byta god man om dom vill.

8.6 Riv fort Europa

Det är ovärdigt att EU, en ekonomisk och politisk union, som började som ett fredsprojekt låter människor dö i krig. EU:s hantering av flyktingar är ett totalt misslyckande ur ett barnrättsperspektiv. Istället för att värdera människors säkerhet och hjälpa människor till trygghet försöker man stoppa människor från att ta sig till Europa och utvisa dom få som trots hindren lyckas.

EU har lagt ner enormt mycket mer pengar på att hålla människor utanför Europa än vad som avsatts för att hjälpa människor som flyr och människor som söker asyl i EU. EU:s agerande visar att kortsiktiga ekonomiska intressen värderas högre än människors liv. Agerandet är också ett bevis på att dom rasistiska partierna runt om i Europa har vunnit politisk makt.

Dublinförordningen måste rivas. RBUF menar att varje försvagning av asylrätten är en kränkning mot artikel 14 i dom mänskliga rättigheterna. Vi kräver lagliga och säkra vägar in i Europa. Dessutom vill vi att människor ska kunna söka asyl till länder i EU från ambassader utanför Europa.

RBUF menar att en harmonisering av asylsystemet i EU, det vill säga försök att skapa ett enda gemensamt asylsystem, endast är önskvärt om det innebär att länder med restriktivare system och sämre kvalité på mottagande ska höja sin nivå till det land som har det mest välvilliga systemet och bäst mottagande.

EU ska finansiera flyktingläger i Europa inte utanför. Vi är kritiska till ”Turkietavtalet” och andra liknande avtal som bara finns till för att hindra människor från att ta sig till Europa.

8.7 Ge barn som föds i Sverige medborgarskap

RBUF vill att barn ska erbjudas medborgarskap i det land där barnet fötts. Det ska inte spela någon roll var föräldrarna är medborgare. Svensk rätt använder idag härstamningsprincipen, det vill säga att föräldrarnas medborgarskap avgör om ett nyfött barn blir svensk medborgare eller inte. Konsekvensen av det är att barn som fötts, vuxit upp och levt hela sitt liv i Sverige kan utvisas. Det kan omöjligt vara barnets bästa. Principen gör att barnets föräldrars ursprung avgöra barnets rättigheter. RBUF vill att både härstamningsprincipen och territorialprincipen ska gälla i Sverige så att barn som föds i Sverige erbjuds svenskt medborgarskap.

8.8 Ge statslösa barn svenskt medborgarskap

Många barn, inte minst barn från Syrien, lever idag i Sverige som statslösa. Det beror på att barn ärver en eller båda föräldrarnas medborgarskap. När barn som flytt inte har en förälder som kan bekräfta barnets medborgarskap blir dom statslösa. Tidigare fick barnen svenskt medborgarskap genom att få permanent uppehållstillstånd men i och med den tillfälliga asyllagen får dom flesta barn bara tillfälligt uppehållstillstånd. Så länge den tillfälliga asyllagen finns, måste Sverige ändra sin lagstiftning så att statslösa barn med tillfälliga uppehållstillstånd har möjlighet att få svenskt medborgarskap. Alla barn har rätt till en identitet.

Vi känner solidaritet med barn världen över. Den politik som Sverige driver påverkar människor utanför landets gränser. Sverige måste ta ansvar för det våld man skapar och bidrar till utomlands genom att sälja vapen och delta i krig. När det gäller klimatet ser vi behov av internationellt samarbete och radikal politik.

9.1 Stoppa vapenexporten

Sverige ska inte bidra till våld och död genom att sälja verktyg som möjliggör våld och död. Sveriges regering bär det yttersta ansvaret för svensk vapenexport. Idag tillverkar och säljer svenska företag vapen till länder som är diktaturer och länder som bryter mot mänskliga rättigheter. Svenska vapen används i krig. Barn tar skada av krig och väpnade konflikter. RBUF menar att regeringen måste stoppa vapenexporten.

9.2 Sverige i krig

Sverige deltar både i EU- ledda och FN-ledda militära insatser. Sverige deltar helt enkelt i krig. De flesta krig och konflikter utspelar sig inte mellan stater utan inom stater. RBUF tycker att säkerhetspolitik ska handla om säkerhet för människor istället för säkerhet för nationer. Det som hotar individens säkerhet är saker som fattigdom, barnafödande, våld i nära relationer och klimathot. Insatser som ska skydda den internationella säkerheten behöver vara utformade efter dom verkliga hoten. Utbildning kan vara mer effektivt än militära trupper.

RBUF menar att det inte går att lösa våld med våld. Krig är aldrig bra för barn. Vi är därför principiellt emot militära insatser som lösning.

Medlemsländer i EU deltar på frivillig basis i EU:s utrikes och säkerhetspolitik. Vi vill se att Sverige tar en mindre aktiv roll i det militära samarbetet. RBUF vill även att Sverige ska lämna Partnerskap för fred (PFF) och avsluta värdlandsavtalet.

RBUF ser med oro den ökade upprustningen i Sverige och den militaristiska retoriken i säkerhetsfrågor, där fokus endast ligger på militärt försvar snarare än fredsfrämjande och fredsbevarande insatser. NATO är ingen fred allians, tvärtom. RBUF är emot ett svenskt medlemskap i NATO.

9.3 Trafficking, människohandel och barnsexhandel

Trafficking, människohandel eller barnsexhandel är ett globalt problem men pågår även inom Sveriges gränser. Många barn tas till Sverige för att kunna möta den efterfrågan som finns här. RBUF betonar Sveriges skyldighet att följa artikel 35 och 43 i barnkonventionen om barnets rätt mot sexuell exploatering och om barnets rätt att skyddas mot människohandel.

Sverige har flera gånger fått kritik från FN:s barnrättskommitté för att inte ha tillräcklig kunskap om människohandeln i Sverige. Det saknas information om både hur många barn som utnyttjas för människohandel i Sverige och om hur förövarna arbetar. RBUF menar att Sverige måste höja kunskapsnivån genom regelbundna kartläggningar.

Barn som fallit offer för trafficking måste få professionellt stöd. I dom fall barnet vill återvända ska barnet få en säker och värdig hemresa och hjälp med återanpassning i samhället. RBUF tror att mer informationskampanjer, utbildningar och forskning kring ämnet behövs. Vi vill se regelbunden utbildning om barnets rättigheter för alla som arbetar med eller för barn som har utsatts för eller misstänks ha utsatts för barnsexhandel. Utbildningen ska ha ett särskilt fokus på barnkonventionens andra tilläggsprotokoll om sexuell exploatering av barn. RBUF menar att det behövs en globalt allmängiltig definition av begreppet trafficking och en strategi som fastställer inriktningar och mål i arbetet mot trafficking

9.4 Klimat och miljö

Många mänskliga aktiviteter skadar planeten. Idag lever vi i en värld där vinstintressen prioriteras framför människor, djur och natur. Dagens ökande produktion och konsumtion gör att vissa blir rikare på bekostnad av människor i fattigare länder, djur, natur och i slutändan kanske hela mänskligheten.

Stigande havsnivåer, rubbade ekosystem, mer extremväder och ökenspridning är bara några av de problem vi står inför. Redan idag ser vi problem med matproduktion och människor som tvingas fly som en konsekvens av klimatförändringar.

Rädda Barnens Ungdomsförbund tror på genomgripande gemensamma politiska lösningar för att rädda vår planet. Radikala förändringar krävs för att lösa radikala problem.

Vi ser en stärkt demokrati och jämnare resursfördelning globalt som viktiga lösningar i klimatkrisen. Självklart krävs både internationell solidaritet och samarbete för att vända utvecklingen. Allt som ger mänskligheten en chans att överleva behöver göras även om det innebär ekonomiska förluster. Barn har rätt till en framtid!

Vi vill ha

• Total utfasning av fossila bränslen till 2030
• Satsa på klimatsmarta energikällor
• Ett klimatneutralt Sverige 2030
• En nedmontering av köttindustrin
• Satsningar på svensk produktion av växtbaserad mat
• Hårdare lagar om miljöpåverkan för företag
• Kraftig och omfattande utsläppsbaserad företagsskatt
• Koldioxidmärkning av varor
• En utbyggd och avgiftsfri kollektivtrafik
• Snabba och billiga tåg
• Flygförbud för frakt av varor och flygransonering för resor i jobbet och på fritiden

FN:s konvention om barnets rättigheter kallas Barnkonventionen och ligger till grund för den politik RBUF bedriver. Vi kämpar för att barnkonventionen ska efterlevas och respekteras. RBUF vill att alla länder ska ratificera barnkonventionen och att dom anslutna länderna, däribland Sverige, ska följa det som skrivits under. År 2020 blev barnkonventionen svensk lag, vilket innebär att sverige måste följa alla 54 artiklar i konventionen.

10.1 Transformering av svensk lag utifrån barnkonventionen

RBUF tycker att det behövs ett fortsatt transformeringsarbete av svensk lag utifrån barnkonventionen även efter att barnkonventionen inkorporerats i lagen. Det betyder att även efter att hela barnkonventionen kopierats in i lagboken och på så sätt blivit svensk lag, tror vi att man behöver anpassa lagar som redan finns efter barnkonventionen.

Vi menar att det är viktigt att barn, som speglar samhället i stort, får vara med i hela transformeringsarbetet och uttrycka sina åsikter. Det ska också göras en analys över hur mycket inflytande och verklig makt som faktiskt ges till målgruppen. I det här arbetet är det viktigt att komma ihåg att alla barn inte tycker och tänker samma sak eller bär på samma erfarenheter bara för att dom är barn. För att se till att barnen som deltar i transformeringsarbetet är representativa, alltså speglar olika grupper av barn, borde representanter från barn- och ungdomsorganisationer användas som resurser i arbetet.

10.2 Barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll

Sverige måste skriva under barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll som ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Barn behöver kunna vända sig till en högre myndighet om deras rättigheter kränkts och dom inte haft möjlighet att få upprättelse i hemlandet.

Protokollet är viktigt eftersom barn får olika mycket stöd, beroende på juridisk status (uppehållstillstånd eller ej), i vilken kommun barnet bor i eller befinner sig i. Idag kan inte barn lämna in klagomål kring rättighetskränkning själva, utan måste ha sin vårdnadshavares godkännande, alla barn har inte en vårdnadshavare som kan göra det.

När barn väl får upprättelse i hemlandet borde det finnas olika alternativ för individen att välja mellan. Till exempel upprättelse i form av pengar eller ett erkännande från staten. Alla är olika och har olika behov som måste kunna tillgodoses.

10.3 Tilläggsprotokoll om sexualitet, könsidentitet och könsuttryck

Vi vill att FN:s generalförsamling ska införa ett fjärde tilläggsprotokoll om att inkludera sexualitet, könsidentitet och könsuttryck som grund för diskriminering i barnkonventionens andra artikel. Vi vill även att intersexbarn ska skyddas av artikel två.