Gaza har blivit en massgrav för barn
Du skriver ditt namn på din hand och din lillebrors namn på hans ben, i hopp om att era kroppar ska kunna identifieras när bomben når ert hem. Ni rör er långt bort från fönstren som börjat vibrera. Ni kryper närmare varandra, din lillebrors hjärta bultar i din famn. Snart knackar döden på er dörr, andas in, andas ut. Du har inte hunnit fylla tio men väntar redan på ditt sista andetag
Hur många fler barn ska behöva dödas innan världen slutar se på och istället börjar agera? När vi väljer att blunda för verkligheten, när vi väljer att inte tala, förlorar vi en del av vår mänsklighet. Istället för att politiker agerar för att avsluta det massmord på barn som pågår förs en ständig diskussion om vem som fördömer vem och hur internationella relationer kan skyddas. Hur kan vi diskutera proportionalitet när spädbarn läggs bredvid varandra i ett hopplöst försök att hålla värmen, när elen till inkubatorerna är slut? Vi i Rädda barnens ungdomsförbund fördömer allt våld mot alla barn, det borde ni, vår regering också göra. När ska du, utrikesminister Tobias Billström, tillsammans med den resterande delen av regeringen erkänna att det inte är proportionerligt eller försvarligt att barn dör, av den enkla anledningen att de bor i Gaza?
Våra politiker måste erkänna att Gaza har blivit en massgrav och att Sverige väljer att titta på. Det är utom all rimlig tvivel att Israels aktioner i Gaza under de senaste veckorna inte är förenliga med internationell humanitär rätt. Dessa aktioner strider som FNbarnrättskommitté tidigare uttryckt det mot barnkonventionens 38artikel om konventionsstaternas skyldighet att respektera och säkerställa respekten för reglerna i internationell humanitär rätt, och att vidta alla möjliga åtgärder för att säkerställa skydd och vård av barn som drabbats av väpnade konflikter. När barn får begränsad tillgång till vatten, mat och elektricitet, då kan man inte vara neutral. När barn som tar skydd i sjukhus bombas till döds, då måste vi agera. När det handlar om barns överlevnad och rätt till liv måste politiska intressen stå vid sidan, och barnet alltid stå först. Annars riskerar internationell humanitär rätt, barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna, att endast bli tomma ord på ett papper utan någon som helst betydelse. Igår röstade Sverige för en vapenvila i Gaza. Det tog 67 dagar innan den svenska regeringen valde att lyssna på det svenska folkets påtryckningar. Det räcker inte med att ni röstar för en konvention som inte är juridiskt bindande. Som barnrättsorganisation av och för barn, kräver vi att samtliga svenska politiker arbetar aktivt för att säkerställa att det eldupphör, som vi röstade för i FNgeneralförsamling, blir verklighet. Vi får aldrig glömma att bakom varje dödssiffra, finns ett barn som precis som vi ville leva, som hade drömmar och ville blomstra.
